Många säger att jag är stark och har varit med om mer än dom flesta i min ålder har. Jag förstår inte vad dom menar? Jag mår så himla dåligt så jag vet inte vart jag ska ta vägen. Men ingen vet något för jag har ett léende på läpparna varje dag. Men jag vill ju inte heller att folk runt mig ska veta att jag vill ta första bästa chans att flytta.. och med skilda föräldrar så har jag chansen men jag vågar inte. Jag vill inte börja på en skola där jag inte känner någon, men samtidigt är det precis vad jag vill. Jag vill få en chans att börja om, få kompisar som jag inte behöver vara stark för eftersom dom vill ha min hjälp med allt. Jag vill känna att jag hör hemma någonstanns och trivs där.

Jag är väldigt blyg av mig jag vill inte att folk ska kolla. Varje gång någon kollar på mig känner jag mig ful och allt. Det är nog kanske fler som gör det men att någon kollar och sen vänder sig och skrattar är inte kul. Jag är inte mobbad och jag har vänner men det hjälper inte om jag inte känner att det vore någon skillnad. Jag har kanske en som jag alltid vill ha vid min sida. Men vi ses inte så ofta.. Han betyder mycket för mig och mår han inte bra så gör jag jag allt för honom. Han är verkligen min bästa vän.

Det finns nog fler som känner som mig. Som känner sig toma och värdelösa.

Jag är väldigt ointressant men jag behöver få skriva.. mamma vill att jag går med i en grupp för barn i sorg då det har hänt lite saker under dom senaste åren men jag vill inte.. Jag vill inte sitta och berätta vad jag känner och kände för personer som jag inte känner eller ens vill vara där med.

 

issa

11 februari 2015 21:02

Jag känner mig exakt som du. Till slut orkar man inte fejka längre, och då hamnar man där jag är nu, på botten.
Jag råder dig att få hjälp av någon innan det är försent, jag vet hur långt detta kan gå. Jag förstår om du tycker det är jobbigt att gå å prata hos någon man inte känner. Men tro mig, de två första gångerna känns jobbigt, sen funkar det, du kommer spotta ut dina känslor.
Men du gör ju som du vill, råder dig bara för att jag vet hur långt det kan gå om man inte får den hjälp man behöver.
Och även om du inte känner mig så kan du alltid prata med mig, om du vill veta mer eller vad som helst egentligen.
Ta hand om dig, du är stark för att du fortfarande har fötterna på jorden. Jag tror på dig, och glöm inte att du alltid kan prata med mig. Kram <3

http://www.izzieblue.bloggplatsen.se

Emile

11 februari 2015 21:11

Du har nog väldigt rätt.. Tack men jag är på väg bort ifrån den.. Jag uppskattar det verkligen, tack så mycket! Ta hand om dig! kram♥

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tack för era kommentarer!!♥♥    

Det kan inte bara var jag som har blivit stämplad som blyg i skolan? Ja jag drar mig undan när det stora folkmassor men är det så konstigt? Det är liksom svårt att inte vilja göra när man vet att alla dömmer en. Och ja.. jag kanske har lite svårt med...

Det är bättre att vara ensam än att vara med någon som får en att känna sig ensam..   Jag gillar citat men det är lättar att säga än att göra. Men ett citat som jag har funderat mycket på är det här.   Sometimes it's better to push someone aw...

Så många vänner men ändå helt ensam. De säger att de bryr sig, att de alltid finns där men bara för att de tror att de måste. De ser aldrig smärtan. Jag skulle aldrig kunna berätta för dem om den. Jag skulle aldrig kunna visa den för dem. De frågar i...

Jag vill bort härifrån och inte komma tillbaka Jag vill va ensam Jag känner mig tom Jag vill inte veta vad folk tycker och tänker för jag har redan fått höra det Jag mår inte bra Jag fejkar mitt leende varje dag Ingen förstår när jag fej...